ARKEOLOGI GÄVLEBORG

Arkeologi i Gästrikland...

2012-02-10T01:49:00.000-08:00

... har de senaste veckorna uppmärksammats i två långa reportage i Gefle Dagblad. Läs om den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck utanför Gävle HÄR och arkeologi i Gästrikland HÄR.

Arkeologi till lunch på museet...

2012-02-09T03:54:00.000-08:00

....eller en kväll på Harmångers bibliotek? Länsmuseets vårprogram hittar du HÄR. Kulturlunchen på tisdag, 14/2, tar sin utgångspunkt i Kråknäsjärnen och leder sedan vidare fram till dagens järnhantering. Tisdag 20 mars berättar vi om den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck vid en kulturlunch. Onsdag 17 april befinner vi oss på Harmångers bibliotek och pratar om det arkeologiska arbetet vid Högs kyrka. Välkomna!

Vi kommer strax att påbörja planeringen av sommarens och höstens aktiviteter. Vad skulle du vilja att vi erbjuder då? Skriv gärna dina tankar och önskemål som en kommentar!

Ladda ner länets kulturarv!

2012-01-13T08:09:00.000-08:00

Nu kan du ta del av länsmuseets rapporter från 2004 och framåt i digitalt format. Rapporterna finns för nedladdning i pdf-format på hemsidan http://www.lansmuseetgavleborg.se/ under rubriken Kulturmiljö > Rapporter. Här kan du läsa om kolbottnar vid Ostkustbanan, samer i Hälsingland, marinarkeologi kring Axmar bruk och mycket annat.

God Jul och Gott Nytt År!

2011-12-07T05:30:00.000-08:00

Så här är det. Vi har inte haft tid att blogga så mycket i höst. Det har varit massor av saker att göra. Men vi har samlat på oss en hel del roliga bilder och resultat som vi kan lägga ut nu när snön gör att det blir mer skrivbordsarbete. Så håll ut, det kommer! Tills vidare vill vi önska all en hjärtligt God Jul och ett riktigt Gott Nytt År. Ta väl hand om er alla.

En film med årets fantastiska pepparkakshus!

2011-12-06T06:33:00.000-08:00

En kort men rafflande filmsnutt med årets pepparkakshus i entrén på Länsmuseet Gävleborg. Ett fantastiskt och oförglömligt hus. Nu blir det åka av!

Höstmöte med medalj!

2011-11-24T00:10:00.000-08:00

Två arkeologer och en byggnadsvårdare från länsmuseet, Daniel, Inga och Katarina, är på Riksantikvarieämbetets höstmöte. Temat för året är landsbygdsutveckling. I går var det entreprenörerna som syntes bäst i alla föredrag. Det var också en entreprenör som knep årets förtjänstmedalj: Göran Gudmundsson med Centrum för Byggnadsvård i Gysinge. Göran jobbade här vid länsmuseet innan han startade Centrum för Byggnadsvård. Grattis Göran från din gamla arbetsplats!

2000 år av järnhantering

2011-11-15T23:07:00.000-08:00

Kråknäsjärnen, de spadformiga ämnesjärnen som hittades i Torsåker, är ungefär 2000 år gamla. Redan då de tillverkades var kunnandet om järntillverkning omfattande, med tanke på vilken kvalité dessa järn har. Tillsammans med föreningen Kråknäsjärnet och UV-Gal har vi sökt efter mer kunskap om den äldsta järntillverkningen i olika projekt, läs mer här och här.

I Gästrikland är det så speciellt att tillverkningen av järn har pågått ända sedan Kråknäsjärnen kom till och fram till våra dagar i industrier som Ovako Hofors och Sandvik. Ikväll invigs utställningen "NEDSLAG I VERKET. Ovako Hofors - en modern stålindustri" där länsmuseet tillsammans med många andra dokumenterat hur dagens högkvalitativa järn tillverkas. Välkomna till länsmuseet, S: Strandgatan 20 i Gävle, ikväll kl. 17.30! Utställningen pågår sedan till 19 februari 2012.

En kolbotten efter en resmila

2011-11-11T06:12:00.000-08:00

I våras tog vi ett kolprov från en kolbotten efter en resmila (Gävle
391) i södra Gästrikland inför ny sträckning av Ostkustbanan.

Dateringen visar att kolbottnen är från 1500-talet. Med 48,2 % säkerhet ligger

kolbotten i intervallet 1520 och 1590. Det är den äldsta daterade kolbotten efter en resmila i Gävleborgs län.

En dag i Los

2011-11-10T08:45:00.000-08:00

Lossjön

Det ska avverkas vid Lossjöns södra utlopp, i anslutning till Hyttån. Där finns bland annat husgrunder och jordkällare, men också flera svårbedömda lämningar som kan höra ihop med den flottning och den såg eller kvarn som funnits i ån. Lämna gärna en kommentar om du känner till något om det här. Genom området går också en fin vandringsled, den så kallade Hälsingeleden. Har tittat på platsen tillsammans med Stora Enso. Vi bandade och bestämde hur maskinerna ska köra för att skydda lämningarna.

Lossjöns utlopp i Hyttån

Hälsingeleden är rödmarkerad och direkt till höger om den ligger en husgrund

Igenrasad källare

Fina föremål - RAÄ del 4

2011-10-27T03:39:00.000-07:00

Här kommer den sista rapporten från Rettigstipendiet 2011. Den avslutande veckan på stipendiet tillbringades på Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby. Där finns bland annat konserveringsverksamheten som har sin inrikting mot metodutveckling. Just nu pågår ett stort projekt kallat "Projekt Arkeologisk Konservering" för att utveckla metoder för konservering av arkeologiskt material. Det handlar om 300 000 fina föremål som grävts fram på Gotland under 1900-talet och för att dessa föremål ska kunna få fortsätta att vara fina och möjliga att studera för forskning och ställas ut i utställningar behöver de konserveras. På bilden syns några av föremålen och fyra av de konservatorer som arbetar i projektet.

Vill du hålla dig uppdaterad på RAÄ:s verksamhet? Då är hemsidan http://www.raa.se/ och K-bloggen två digitala vägar.

Lagar & lämningar - RAÄ del 3

2011-10-16T02:35:00.000-07:00

Ända sedan 1600-talet har det funnits en lag i Sverige som skyddar fornlämningar. Originaldokumentet förvaras i Vitterhetsakademins arkiv vid RAÄ, se bild 1. Arkivet ligger under marken på gården till RAÄ:s lokaler i Stockholm, se bild 2. Arkivet, som är öppet för besök, har info här.

Denna vecka har Rettigstipendiet varit förlagt på Samhällsavdelningen på RAÄ. Avdelningen arbetar med Kulturminneslagen, Kulturmiljöbidraget och kulturmiljöer i olika samhällsprocesser. RAÄ tar fram vägledningar för uppdragsarkeologi, har översyn över Kulturminneslagen, arbetar för att hänsyn tas till forn- och kulturlämningar och fyndfördelar föremål från arkeologiska undersökningar. Länsmuseet Gävleborg är den enda institutionen i länet som får föremål fyndfördelade till sig. En del av föremålen finns utställda i "Spår av Liv", länsmuseets permanenta arkeologiska utställning.

Läs de tidigare inläggen från RAÄ genom att klicka på del 1 och del 2.

Marsmänniskorna anfaller!

2011-10-12T12:54:00.000-07:00

Avdelningschefen för ekonomiavdelningen på länsmuseet samt två av hennes närmaste kom upp till Hög från Gävle för att hälsa på och titta vad vi gjorde i fält. Ett berömvärt initiativ, tycker vi. Dock hade vi ett hinder att övervinna på vägen ut till täkten, eftersom lilldrängen i grannbyn for omkring och spridde flytgödsel överallt i åkern just i dag. Det var den kladdigaste åker vi sett. Det var sannolikt att deras skor skulle bli totalförstörda om de gick i det smetiga gödslet. Rådigt inhandlade de plastkassar på Coop, knöt dem om fötterna, och sedan gav de sig iväg ut på täkten. Ännu ett bevis på att en gävleborgare inte ger upp i första taget!

Den besvikne men rådige grävmaskinisten

2011-10-12T12:51:00.000-07:00

Gert blir besviken ibland när han inte hittar något åt oss. Då tar han ibland egna initiativ!

Den fabulerande grävmaskinisten del 2

2011-10-12T12:47:00.000-07:00

Gert, grävmaskinisten från Enånger, fortsätter sitt tolkande av livet på järnåldersgården i Hög vilken beboddes cirka 300 efter Kristus. Du behöver Adobe Flash Player för att se filmen.

Motspänstiga mössor från Hudik

2011-10-11T10:50:00.000-07:00

Vi har fått kepor och toppluvor av turistbyrån i Hudik. Jättebra! Vi blev jätteglada. Vi har haft dem hela säsongen. Det är bara det att toppluvorna har en tendens att åka upp och sätta sig på toppen av huvudet (kanske är det därför de kallas just "toppluvor"). En stund efter det att man satt på sig den ser man ut som en otillräknelig trädgårdstomte. Detta fenomen drabbade även medlemmar av referensgruppen i Hög i går.

Vävtyngder i brunnet stolphål i Hög!

2011-10-11T10:32:00.001-07:00

Vi snittar stolphål och härdar i järnåldershuset i Hög så det står härliga till. Huset har brunnit. Det var nog därför det övergavs. Vi har flera lutande stolphål i huset. Vi vet inte än om stolparna rasat i samband med branden eller om de har lutat hela tiden. Vi vet inte heller än varför de i så fall har lutat. I botten på ett av de brunna stolphålen hittade vi i dag en hel hög med vävtyngder i lera, tyngder som hållit ned vävtrådarna så att det gått att stoppa in garn eller annan tråd mellan dem. Det var otroligt kul att göra ett riktigt fynd eftersom det varit litet tunt med det i schaktet hittills. Det har alltså vävts i huset för 1800 år sedan. Vi sa till varann att det kanske var den kvinna som låg begravd i Tegelhögen intill som vävde där. Det kändes som om avståndet till 300-talet efter Kristus blev litet kortare.

Den fabulerande grävmaskinisten

2011-10-11T10:10:00.000-07:00

Vår favoritmaskinist Gert har sin egen syn på och sina egna idéer kring det vi hittar i Hög. Se hans funderingar om en härd som vi hittade i schaktet. Du behöver insticksprogrammet Adobe Flash Player 11 för att kunna titta på klippet.

Referensgruppsträff i Hög

2011-10-11T10:03:00.000-07:00

Vi drog ihop en referensgruppsträff i Hög. Kul att diskutera våra grävningar och strategier med ett gäng erfarna arkeologer och konsthistoriker med stor kunskap om kultplatser och Norrlands järnålder och medeltid. Från vänster Mats Mogren, Anders Holmstedt, Lars Nylander, Maria Björck (länsmuseet), Magnus Källström, Ola George, Bosse Ulfhielm (länsmuseet), Inga Blennå, Elisabet Sandqvist samt Mathias Bäck.

Vi fortsätter gräva järnåldershuset i Hög

2011-10-06T10:02:00.000-07:00

Den här veckan och nästa gräver vi vidare i järnåldershuset i Hög. Vi tror att det är en s.k. hallbyggnad. I tisdags började vi schakta och det kom fram en hel del stolphål och härdar, 25 stycken anläggningar hittills. Vi vill försöka avgränsa huset och få ett grepp om hur det har sett ut på platsen. Sedan skall ju alla anläggningar snittas och dokumenteras också. Vi gräver, fotar och ritar för brinnande livet. I hagen ned mot Hornån står ett gäng ungtjurar och stirrar melankoliskt på oss.

Den mest intressanta anläggningen hittills är en härd som vi snittade mitt på dagen. Profilen syns på bild här. Först har man anlagt en cylindrisk grop som man anlagt en härd i och eldat ett tag. Sedan har man bestämt sig för att göra om härden litet, lagt i ett golv eller en infodring av lera och sedan eldat på det/den. Vi har tagit kolprover för datering ur båda kollagren för att försöka se hur lång tid härden använts. Vi hoppas på andra spännande överraskningar i de andra anläggningarna.

Invigning av Hamra nationalpark

2011-09-27T04:19:00.000-07:00

Länsmuseet har varit på den pampiga invigningen av Hamra nationalpark den 16 september. Närmare 1000 personer såg när miljöministern Andreas Carlberg klippte bandet. Engmans kapell stod för musiken.

Bakgrund: År 1909 beslöt Sveriges riksdag att nio nationalparkers skulle bildas, en av dessa var Hamra nationalpark. Hamra var den minsta parken med sina 28 hektar. Motiveringen till parken var att skogsområdet ansågs vara närmast orörd urskog.

Under 2000-talet ansågs parken för liten för att få vara nationalpark, parken har nu utökats till hela 1384 hektar. Inför utvidgningen har länsmuseet inventerat både den gamla och den nya parken på kulturlämningar. Vi kunde efter inventeringen konstatera att marken inte var orörd bl.a. påträffades bläckade träd, en tjärdal, några kolbottnar och kojruiner.

Gamla Uppsala och Birka - RAÄ del 2

2011-09-15T23:39:00.000-07:00

Den andra stipendieveckan på RAÄ, se inlägget nedan för del 1, har bland annat tillbringats på RAÄ:s besöksmål Gamla Uppsala och Birka. Sedan 1955 äger staten området runt Uppsala högar. Under 1900-talet har 164 fastigheter med kulturhistoriska värden donerats till staten och RAÄ.

Världsarvet Birka/Hovgården har länge varit ett populärt besöksmål. I sommar har marinarkeologer undersökt hamnen och hittat sten- och träkonstruktioner.

Både i Gamla Uppsala och på Birka har järn varit viktigt som material för verktyg och vapen och som handelsvara. Kanske har en en hel del av järnet framställts i Gästrikland och Hälsingland.

Bild 1. Birka med några av de 3000 gravhögar som finns där.
Bild 2. Gamla Uppsala från en av kungshögarna.
Bild 3. Tingshögen i Gamla Uppsala, med författaren Staffan Westerberg under en inspelning för TV-programmet Babel.
Bild 4. Runstenen vid Hovgården.

Historien skrivs om - RAÄ del 1

2011-09-07T09:54:00.000-07:00

Här kommer en första rapportering från Rettigstipendiet på Riksantikvarieämbetet. Stipendiet är instiftat på 1960-talet av Ing-Marie och Herbert Rettig, med anor från Gävleborg, och innebär att stipendiaten (denna gång jag Anna Lindgren, chef för Kulturmiljöavdelningen) under några veckor får följa arbetet på den centrala myndigheten för kulturmiljöer, RAÄ.

Igår besöktes UV, RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar, som tillsammans med Sörmlands museum undersöker kvarteret Åkroken i Nyköping. Inte sedan 80-talet har en sådan här stor stadsgrävning gjorts i Sverige. Och nu kan historien om städernas framväxt skrivas om! Här har arkeologerna hittat tomter med hus från slutet av 1000-talet. Tidigare har man trott att städer växer fram under 1200-talet, med undantag av Birka och Sigtuna.

Översta bilden: "Kungen" från tidig medeltid, spelpjäs tillverkad av ben.
Mellersta bilden: Dagens fynd, keramik från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.
Nedersta bilden: Utgrävningsplatsen med en källare synlig i mitten av bilden.

Mer från Rettigstipendiet, med inriktning på byggnadsvård, se bloggen Byggnadsvård Gävleborg.

Spännande grävning av järnframställningsplats i Torsåker på gång!

2011-09-07T02:54:00.000-07:00

Den 19-23 september deltar länsmuseet en grävning på Dansarberget i Torsåker. Grävningen är ett samarbete med Föreningen Kråknäsjärnet samt Riksantikvarieämbetets arkeometallurgiska avdelning, Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL). Dansarberget är en järnframställningsplats från 200-talet efter Kristus. Syftet med grävningen är att lokalisera järnugnarna (”blästerugnarna”) på platsen och undersöka den/dem för att få veta mer om hur de varit konstruerade. I markytan syns bara stora mängder järnslagg, men geofysiska markundersökningar och schaktning med maskin kommer att ge oss vägledning i arbetet med att hitta ugnarna. Kunskapen om de här ugnarna är en viktig nyckel till Gästriklands tidiga järnhantering. Vilka var de människor som gjorde de enorma mängderna med järn i Torsåker och Gästrikland vid tiden kring Kristi födelse? Vilka egenskaper hos malmen och järnet var de ute efter? Vad skulle de använda järnet till? Dessa frågor samt ytterligare några hoppas vi att den här undersökningen skall hjälpa till att svara på.

Ett slaggvarp på Åshuvudet i Årsunda

2011-08-29T23:37:00.000-07:00

Länsmuseet har också (inom projektet "Tolv dateringar av slagg") 14C-daterat ett slaggvarp på Åshuvudet i Årsunda. Fornlämningen har nummer 212 i Årsunda socken. Det visade sig att slaggen kommit till någon gång under perioden 290-350 e.Kr., d.v.s. under det vi kallar äldre järnåldern (500 f.Kr.-500 e.Kr). Som framgått i gästrikländsk media har fornlämningen under försommaren blivit skadad av en vattenledning. Detta kommer troligen att resultera i en dokumentation av vad som blivit förstört i samband med markarbetena. Med tanke på att det låg sandstenshällar i hela området runt schaktet, antar vi att vattenledningen gått rakt igenom den del av järnframställningsplatsen där järnugnen ("blästerugnen") låg. Det är alltid av största vikt att samla in information om ugnarnas konstruktion eftersom det berättar väldigt mycket om vilken typ av järnkvalitet man var ute efter, vad det var man ville smida och vilka det var som egentligen gjorde allt det här järnet vid tiden strax efter Kristi födelse.

Nydaterade slaggvarp i Östby, Ockelbo

2011-08-29T08:08:00.000-07:00

I projektet "Tolv dateringar av slagg", drivet av länsmuseet med hjälp av medel från Gästriklandsfonden, har vi 14C-daterat en rad slaggvarp och slaggförekomster i Gästrikland. Slaggen är rester av järnframställning under förhistorisk tid. Här är två nya dateringar av varp i Ockelbo socken, närmare bestämt i Östby. Östby är en idyll, och där bodde det människor redan under vikingatiden. De lämningar som daterats nu är RAÄ 202 och 205 (se även www.raa.se/fornsok). RAÄ 202 har daterats till tidsintervallet 813-875 e.Kr.RAÄ 205 har daterats till 818-878 e.Kr. Så snart tid finnes skall en rapport skrivas om alla dessa nya dateringar.
/KE

ARKEOLOGIDAGEN GÄVLEBORG 2011

2011-08-23T04:28:00.001-07:00

På söndag är det den av Riksantikvarieämbetet utlysta Arkeologidagen. Länsmuseet Gävleborg har ett arrangemang denna dag: en rundtur kring Högs kyrka utanför Hudiksvall. Vi kommer att gå runt och berätta om vårt kultplatsprojekt Cult Identity, var vi grävt, hur vi tänkt och varför. I början av juni hittade vi resterna av ett långhus (en hallbyggnad) från äldre järnålder där, och detta kommer vi att berätta mer om. Välkomna att samlas vid klockstapeln i Hög klockan 14.00 på söndag den 28 augusti!

Fågelfångstanläggningar på Norrlandet

2011-08-18T04:09:00.001-07:00

Efter önskemål från invånare på Norrlandet utanför Gävle skall vi nu i samarbete med länsstyrelsen skylta ett område med fågelfångstanläggningar. Någon gång sedan landremsan steg ur havet under sen bronsålder har klapperstensfälten och strandvallarna här hyst flera sådana anordningar. Där har funnits både låga stenramar med öppningar i för att snara skogsfågel, och stolpar i stenskodda stolphål med nät mellan som fåglar som kom flygande fastnade i. Ett spännande område. Vi har ingen aning om hur gamla anläggningarna är, men det är inte omöjligt att det är en kvarleva från när Testebobönderna utnyttjade området till fäboddrift, bete, fiske, jakt och fångst, d.v.s. under medeltiden och tidigare. Här ses bilder från ett besök tillsammans med länsstyrelsen. Fornlämningen har nummer 424 i det digitala fornminnesregistret (www.raa.se/fornsok).

Årlig grävdag på Holmgård i Harmånger

2011-08-16T01:45:00.001-07:00

Vi grävde i samarbete med Holms kultur- och fornminnesförening en del av det ena bostadshuset på Holmgård i söndags, den 14/8. Ett femtiotal personer var med och grävde, tittade och lyssnade på föredrag. Väldigt lyckat! Vi hittade en hel del tegel, spik och fönsterglas, men också ett material som vi inte vet om vi skall bedöma som järnålderskeramik eller lerklining till ett timmerhus. Vi hoppas på keramik!!!

Tipsa andra om dina arkeologiska platser!

2011-08-01T01:05:00.000-07:00

Har du någon intressant arkeologisk plats som du vill delge andra? Det kan man göra på Riksantikvarieämbetets nya cummunity, Platsr med adressen www.platsr.se. Där kan du registrera platser och läsa andras berättelser om historia och förhistoria.

Hitta spåren till historien

2011-07-15T06:46:00.000-07:00

Det finna många spännande arkeologiska platser att besöka nu i sommartider. En guide som länsmuseerna gemensamt har tagit fram hittar du här. Inom Järnriket finns flera spännande förhistoriska platser att besöka.

Arkeologi i sommar

2011-07-11T02:47:00.000-07:00

I sommar erbjuder länsmuseet några visningar av den arkeologiska utställningen ”Spår av liv” i Gävle och öppet hus i samband med arkeologiska undersökningar vid Holm gård i Harmånger och Hög utanför Hudiksvall. Torsdag 14/7 och 28/7 kl. 13 är ni välkomna till museet i Gävle, söndag 14/8 kl. 10-17 till Holm gård och söndag 28/8 kl. 12 till Hög! Mer info kommer på hemsidan.

I Ljusdalsskogarna med Svea Skog

2011-07-06T23:26:00.000-07:00

Vi har haft en bra, lärorik och mycket trevlig dag i skogen med Svea Skog. Det är lämningar efter tre olika gårdar som vi titta på; Hedströms, Kyttens och Klaratorp i närheten av Örasjön i nordvästra delarna av Ljusdals socken. Med oss hade vi också Maj Johansson som hade mycket att berätta om platserna. Det var fina lägen med många husgrunder och andra lämningar. Klaratorp verkar fortfarande ha varit i bruk i slutet av 1950-talet, det syns på den ekonomiska kartan från år 1957. Hedströms och Kyttens finns däremot bara med som namn på kartan. Det kommer att avverkas i området och full hänsyn kommer att tas till lämningarna.

Många nyfunna lämningar i Annefors

2011-07-04T03:51:00.000-07:00

Länsmuseet har under maj och juni månader gjort en arkeologisk utredning (särskild utredning) inför en eventuell vindkraftpark i Annefors, som ligger i Ovanåker och Bollnäs kommuner. I utredningen påträffades 213 objekt, främst lämningar efter kolning. Även flera skogsfinska bosättningar har registrerats, vilka klassas som fast fornlämning.

Bildtext: Kerstin Westrin står vid en kolbotten som endast är riven till hälften, vilket är ovanligt.

Rapport om utredning i Skogmur, Gävle

2011-06-21T06:13:00.000-07:00

Ännu en ny rapport: om en utredning för en ny ridsportanläggning i Skogmur utanför Gävle. Skogmur tillhör de gamla donationsjordarna, d.v.s. de jordar som Johan III tog från Sörby- och Hemlingbybönderna och gav till borgarna i staden för att de skulle få tillgång till mark till odling och mulbete.
I utredningen påträffades ett skyttevärn. Lämningen klassas som övrig kulturhistorisk lämning och faller under Skogsvårdslagen, vilken säger att hänsyn skall tas till lämningen i skogsbruket. Inför ett eventuellt borttagande av lämningen måste samråd ske med länsstyrelsen.
I områdets västra del fanns igenväxt odlingsmark med röjningsrösen och stenmurar. Odlingarna har varit i bruk in på 1950-talet. Det förordas att man tar hänsyn till dessa lämningar i planeringen av ridsportanläggningen.
Rapporten kan beställas på tel. 026-655635.
/KE

Ny: rapporten om Bergegraven

2011-06-21T06:05:00.001-07:00

Nu är rapporten om graven i Berge i Bergsjö klar. Graven påträffades av länsmuseet i en särskild utredning inför vägförbättringar av väg 307 mellan Bergsjö och Hassela. Den har beteckningen RAÄ 397 i Bergsjö socken. Eftersom graven sedan fick betydande skador i de efterföljande vägarbetena, beslutade länsstyrelsen att graven skulle undersökas.
Graven utgjordes av en stensättning som var 14 x 8 meter och upp till 1,3 m hög. I centrum av graven påträffades spridda brända ben, ett oidentifierbart järnfragment, två slaggbitar samt ett fragment av en benkam. Benen kom från en vuxen individ som tyvärr inte kunde könsbestämmas. Benen har daterats med hjälp av 14C-metoden till omkring år 400 e.Kr.
Rapporten kan beställas på tel. 026-65 56 35.
/KE

Nya 14C-dateringar av slaggvarp i Gästrikland: del 1

2011-06-21T01:44:00.000-07:00

Vi har just fått en rad nya 14C-dateringar av gästrikländska slaggvarp från Ångströmlabbet i Uppsala. Vi inleder här med två slaggvarp vid Färnebofjärden: RAÄ 95 och RAÄ 324. RAÄ 95 är daterad till intervallet 650-712 e.Kr. RAÄ 324 ligger i intervallet 526-586 e.Kr. Troligen har det framställts blästjärn vid fjärden under hela den senare delen av äldre järnålder och under hela den yngre järnåldern.Det känns som julafton när det ligger nya dateringar i postfacket!

Utställningen om Kråknäsjärnet på plats i Kalvsnäs kvarn!

2011-06-21T00:59:00.000-07:00

För ett par år sedan gjorde vi en utställning om Kråknäsjärnet från Torsåker. Detta skedde inom ett projekt bekostat av Gästriklandsfonden vilket kort och gott hette Projekt Kråknäsjärnet. Utställningen invigdes i Torsåkers kyrka i januari 2009. Sedan dess har den visats på OVAKO i Hofors, men nu har den fått ett hem i den gamla kvarnen i det idylliska Kalvsnäs i Torsåker. Det här är Järnrikets äldsta historia, och en spännande sådan också. En bra utflykt i sommar! Läs artikeln om invigningen på www.arbetarbladet.se/nyheter/hofors/1.3317090-jarnet-ar-har-for-att-stanna

Studieresa till Mellersta Finland

2011-06-20T01:51:00.000-07:00

Vi har ett projekt tillsammans med Hälsinglands Museum som heter Skogsfinsk Kulturmiljö. Syftet med projektet är att studera lämningar från de första skogsfinska migranterna i länet, att se på bebyggelsemönster och markanvändning från 1600-talet. En viktig del är också att ta reda på om det går att hitta motsvarande lämningar i Finland. Vi har beviljats resestipendier och har nu gjort en första resa till Mellersta Finland. Inga Blennå från länsmuseet och Gunvor Gustafson från Hälsinglands Museum har under fyra dagar åkt runt och sett många intressanta platser i närheten av Jyväskylä, Konnevesi, Viitasaari och Pihtipudas. Två arkeologer, Miikka och Juha, har tagit väl hand om oss och visat oss alla lämningar. Vi hoppas så småningom kunna återkomma till Finland för att se flera platser och att fortsätta jobba med våra finska kollegor. Nu kommer vi i första hand att skriva en rapport från vår resa.

Sista veckan i Hög: ett järnåldershus!!!

2011-06-15T05:30:00.001-07:00

De sista skälvande dagarna i Hög hände det som vi längtat efter: vi hittade resterna av ett långhus! En hallbyggnad. Det bara dråsade fram anläggningar i form av härdar och stolphål. Här har vi kanske vår kultbyggnad. Vi snittade anläggningar som besatta och hann precis färdigt innan det var dags att plocka ihop och fylla igen schaktet. Markägaren skall nämligen släppa sina kor på bete där. Vi planerar att fortsätta till hösten. Till dess får vi ägna oss åt dateringar och analyser av olika prover.

Undersökning av järnåldershus...

2011-06-10T03:06:00.000-07:00

...pågår just nu i Kungsbäck, nära Högskolan i Gävle. I onsdags var det en visning av utgrävningsplatsen som lockade över 100 besökare. Här kan du läsa tidningsreportaget inför och efter visningen.

Bara några få gånger tidigare har det genomförts arkeologiska undersökningar av boplatser från järnåldern i Gästrikland så det här är en extra spännande undersökning. När fynden har sorterats och vi fått svar på alla analyser kommer en rapport om den nya kunskapen att färdigställas. Vi återkommer här när den är klar!

Runfynd nr 2 från medeltiden i Hälsingland

2011-06-08T06:13:00.000-07:00

Förra veckan besökte Magnus Källström, runexpert på Riksantikvarieämbetet, de arkeologiska undersökningarna länsmuseet gör vid Högs kyrka. Anledningen till besöket var att titta på de runristningar som hittats 2001 på takstolarna till Högs kyrka. Sedan tidigare är endast ett fynd med medeltida runor känt från Hälsingland, nämligen på Delsbo-ringen. Läs på K-bloggen hur det gick till när Magnus och Lars Nylander från Hälsinglands museum hittade ännu fler ristningar på takstolarna!

Foto: Anna Sundberg, Länsstyrelsen

Spännande yxor och glittrande pärlor

2011-06-03T07:18:00.000-07:00

Vid den arkeologiska undersökningen i Kungsbäck kommer många fynd från järnåldern. Kom och se fynden och hör berättelsen om platsen onsdag 8 juni kl. 18.30. Mer info här. Välkomna!

Ny rapport om dateringar av stockbåtar

2011-05-24T05:48:00.000-07:00

Nu har finns rapporten om Långmyrsjön att beställa i pappersform. Det är också tänkt att den skall finnas att ladda ned från vår hemsida. Rapporten handlar om stockbåtar från Långmyrsjön i Bjuråker, vilka daterats till medeltid. Stockbåtar är spännande! Dateringar och fyndplatser när det gäller stockbåtar i landet visar att de i stor utsträckning använts under järnålder och medeltid, och att de använts flitigt i insjöar i utmarken. I höst kan man få höra mer om detta i vårt seminarium om "Förhistoriska färder på vatten" i november.

UPPEHÅLL I GRÄVNINGARNA I HÖG!

2011-05-20T06:30:00.000-07:00

Nu gör vi ett uppehåll i grävningarna i Hög. Anledningen till detta är att vi har ett projektmöte i Tarttu i Estland som vi måste åka till. Vi återupptar grävandet den 30 maj!

Maja Hagerman om remissen om uppdragsarkeologi

2011-05-18T13:28:00.000-07:00

Maja Hagerman har yttrat sig i sin blogg om det nya förslaget om uppdragsarkeologi. Klockrent! Läs inlägget på www.majahagerman.blogspot.com/2011/05/arkeologi-pa-rea.html.

Stencirkeln i Hög

2011-05-18T00:05:00.001-07:00

Här är vår stencirkel i Hög, markerad med blå sprayfärg. Det var den som syntes som en vit cirkel på markradarbilderna. Att det var vitt betydde att jorden var omgrävd. Jorden måste m.a.o. vara omgrävd kring och mellan (och under) blocken som ingår i ringen. Blocken är ditlagda. När Gert kände på dem med skopan låg de lösa. Alla utom ett som var jordfast. Ovanför cirkeln ligger ett par härdar. Runt omkring alla block och över hela ytan ligger det rödfärgad sand. I mitten av cirkel skulle enligt markradarn finnas något som liknade ett golv, på en lägre nivå. Vi schaktade fram den i går. Det är ett antal stora block i mitten, och mellan blocken ligger ett lager av rostrött grus. Vi är alla ganska övertygade om att detta inte är naturens verk utan att stenarna är ditförda. De består alla av en bergart som är alldeles knallröd inuti. Nu gör vi ett uppeh¨åll eftersom vi måste åka på projektträff i estland, men måndagen den 30/5 är vi igång där igen.

Världens bästa maskinist

2011-05-16T12:48:00.000-07:00

Vår favoritgrävare i länet. Gert Sättlin från Enånger. Gert grävde med oss första gången -96, och vid det här laget kan han allt en Huddigförare behöver veta om sökschakt och avbaning med grävmaskin. När Gert kör igång rototilten är det rena underhållningen. Ibland ser han lämningar som vi inte ser. Och han har alltid några roliga historier på lager. I morron är det dags igen.

Inga bilder från Hög i dag, men ändå

2011-05-16T12:40:00.000-07:00

Vi skulle visa bilder på hur det såg ut i vårt scahkt i Hög i dag, men datorn vill inte ta emot bilderna från kameran. Vi jobbar på detta. Tills vidare kan vi meddela detta:

- I morse när vi kom hade vi en swimmingpool i schaktet. Det har regnat hela helgen, och leran i Hög släpper verkligen inte igenom vatten. Södra delen är en veritabel insjö.

- Vi har ägnat dagen åt dokumentation: rensat fram anläggningar, snittat dem, ritat och fotograferat. Inget sensationellt kanske, men ett stycke järnslagg i en av anläggningarna i alla fall.

- Vi jobbar just nu efter teorin att det vi gräver är en kultplats från äldre järnålder. Detta går vi på tills ett fynd eller en 14C-datering säger något annat.

- I schaktet finns en hel del av en knallröd bergart som människorna på platsen använt till att strö ut rödfärg. Vi får nog anlita en geolog för att få reda på vad bergarten heter.

- I morgon kommer Gert sättlin tillbaka med sin Huddig, och då skall vi försöka leda bort vattnet och gräva ned runt blocken för att se hur det ser ut där.

Kulturarvet som resurs

2011-05-13T10:57:00.000-07:00

Har vi råd att inte bevara kulturarvet? I dagens Gefle Dagblad debatterar vi bevarandet av kulturarvet efter att kulturredaktören ställt frågan "Hur vårdar vi egentligen vårt kulturarv?".

Kulturmiljöer, allt från förhistoriska gravhögar till modernistisk arkitektur, är platser för upplevelser, inspiration och eftertanke. Många, många kulturella och kreativa näringar använder kulturarvet som utgångspunkt - som spännande lokaler, affärsidéer, varumärkesbyggare och kunskapskällor. Kulturmiljöer har både ett egenvärde och ett mervärde. Egenvärde i form av källor till historien och mervärde genom att bidra till attraktiva livsmiljöer, folkhälsa och näringslivsutveckling - tillväxt för att använda ett modernt ord. Läs hela artikeln här.

I dag har vi börjat schakta

2011-05-12T13:04:00.000-07:00

I dag har vi börjat schakta i den åkerkil där det på markradarbilderna syntes en stor ring. Det var uppiggande att upptäcka att det var en gles ring av stora block. Vad kan det vara? Det verkar inte vara någon grav. I mitten hittade vi ett tjockt lager rödockra. På norra sidan fanns en nedgrävning med ett kulturlager i, ett par härdar och eventuellt ett stolphål. Vid stenar och block ligger rödockra strödd. Så uppfattar vi det i alla fall. Vi återkommer med en rapport i morron.

Vår klippa i Hög

2011-05-12T12:54:00.000-07:00

Det här är Carola. Carola är kyrkogårdsvaktmästare i Hög. Hon är vår fasta punkt i denna vackra socken. När man glömmer arbetsskorna hemma, då har Carola ett par att låna ut. Man får låna hennes toalett när det är syföreningsmöte i församlingshemmet. Hon har PET-flaskor att fylla upp med vatten när det är för långt att hämta våra. Hon känner med oss när vi inte hittar något, och när det dyker upp något i backen är hon glad för vår skull. Hon låter oss få ha grävgrejerna i ladan. När det visade sig att toaletten i vår bod inte var laddad, så ordnade hon så vi kunde använda toan i församlingshemmet. Listan blir lång om man skall räkna upp allt som Carola har hjälpt till med de två veckor vi har grävt. Tack snälla du för all hjälpsamhet och gästfrihet.

Hög i dag

2011-05-11T12:04:00.000-07:00

I går började vi gräva i en stensättning som enligt uppgift skulle finnas strax sydöst om Kungshögen (benämning i Fornminnesregistret RAÄ 49:2). Vi hade en del förväntningar på den graven. Vi kände att den kanske kunde ge oss någon typ av information om tiden efter romersk järnålder här i Hög. Enligt fornminnesregistret skulle graven vara 4 m i diameter och 0,4 m hög.

Vi grep oss an den med fyllhammare och spadar. Vi blev litet brydda när vi först var tvungna att schakta oss igenom ungefär en halvmeter mat- och kompostjord. Vi tänkte att graven kanske blivit övertäckt under årens lopp. Men vi hittade ingen konstruktion. Ingen kedja eller ring av stenar. Inget kol. Inga fynd. Vi hade att kämpa med en gigantisk myrstack som täckte hela mitten av graven. Myrorna blev inte glada över detta.

I dag, på förmddagen, var vi tvungna att ge upp och inse att det inte alls var en grav. Så kan det vara ibland. Man kan aldrig veta var gamla uppgifter om gravar kommer ifrån från början. Vi kollade av ytorna runt omkring, men vi är rätt säkra på att det inte finns någon grav där.

Däremot dök en av våra kolleger på Länsstyrelsen upp, och visade oss ett block längre ned mot ravinen, och berättade att hon grävt gravar som såg ut så i Närke. Vi tog efter en diskussion med markägaren upp en yta framför blocket. Det ser lovande ut. Vi hittade genast skärvsten, och något som troligen är keramik. Det blir spännande att fortsätta gräva där i morgon.

Súmmering av första veckan i Hög

2011-05-09T12:40:00.000-07:00

De här sakerna hann vi med här i Hög under förra veckan:

-Gräva några rutor mellan kyrkan och Kungshögen för att försöka hitta några spår från järnåldern. Det fanns bara matjord i schakten.

- Gräva tre rutor vid runstenarna på västra sidan av kyrkan. Där hittade vi ett omtrampat lager och spår av tegeltillverkning. Senare har vi fått veta att det verkligen har funnits en tegelslagningsplats här, och i åkern norr om vägen.

- Gå med metalldetektor i området kring kyrkan och storhögarna. Vi hittade inga förhistoriska föremål, men vi hittade bland annat en yxa och ett stort kopparmynt från Karl XI:s tid, från år 1673. Myntet ser ni på den nedersta bilden.

- Få markradarrresultat från stora delar av området. Något som ser ut som en borttagen storhög syns på bilderna. Under detta skall det enligt uppgift finnas stolphål och något slags fyrkantig nedgrävning. Vi jobbar just nu på att få fram kabelanvisning och markägarmedgivanden för att få schakta av matjorden och titta vad det egentligen är som ligger där under. Inga och Ola grävde en ruta innanför ringen för att få se vad som skulle komma fram. Man såg bara två olika sorters mjäla i rutan. Detta är något av ett mysterium. Men vem har sagt att arkeologi skall vara lätt?

- Vi tog också upp en ruta i kanten mot åkern söder om kyrkogården. Vi hittade inget där heller.

Summa summarum av den första veckans grävning är att det finns förvånansvärt få spår av järnåldershus och dylikt under jord med tanke på vilka fornlämningar man faktiskt ser ovan jord. Vi funderar mycket på hur man har tänkt när man har använt området under järnåldern. Hela ytan består av mjäla vilket är ganska lättgrävt.

Nu i vecka två planerar vi nya tag. Mer om detta snart!

Nu har vi börjat gräva i Hög!

2011-05-05T02:42:00.000-07:00

Nu har vi jobbat vid Högs kyrka utanför Hudiksvall i fyra dagar. Det stora syftet med grävningarna är att försöka hitta en vikingatida kultplats.

Vi har grävt några rutor mellan kyrkan och gamla prästgården/Kungshögen. Där fanns ingenting, bara resterna av en åker, d.v.s. matjord och en hoper mer sentida fynd som tegel, glas m.m. Men där låg i alla fall litet smidesslagg.

Vi har också tagit upp ett par rutor vid runstenarna, väster om kyrkan, mest för att kunna utesluta den ytan. På kartan från tidigt 1700-tal ser man att den gamla kyrkvallen låg där. Vi hittade mycket riktigt ett omrört, omtrampat lager som visar att många människor sprungit av och an där. Under det lagret låg bara sand och orörd mjäla.

Det mest spännande är att undersökningarna med markradar resulterade i en formation i åkern söder om Kungsgården som ser ut som en bortodlad storhög. Under den skall det finnas rader med stora stolphål, 1,5 m i diameter, lagda med två meters mellanrum. Detta är troligen stolphål till de bärande stolparna till en hallbyggnad. Byggnaden är då i så fall äldre än storhögen, vilken borde vara från 200-talet ungefär. Mycket spännande! Fortsättning följer.

Vi blir ivrigt påhejade av Högsborna, bland annat hembygdsföreningens ordförande Olle Magnusson. Många av invåarna i Hög är bergis ättlingar till de hövdingar som ligger begravda i storhögarna.

21 ingrävda föremål

2011-05-01T23:28:00.000-07:00

I torsdags grävdes 21 föremål ned på museets tomt, till minne av Tejernobylkatastrofen för 25 år sedan. Föremålen mättes in och beskrevs som vi brukar göra med arkeologiska fynd. Dokumentationen sparas i museets arkiv. Det blev reportage i både tidning, TV och radio.

Ingrävning istället för utgrävning

2011-04-26T23:09:00.000-07:00

Imorgon, torsdag 28/4, uppmärksammar Länsmuseet Gävleborg att det är 25 år sedan Tjernobylkatastrofen. Kom och titta på hur arkeologerna gräver ned minnen, föremål och berättelser som förknippas med händelsen 1986. Ingrävningen pågår mellan kl. 13 och 18. Se mer ur programmet här. Välkomna!

Arkeolog sökes!

2011-04-14T07:45:00.000-07:00

Just nu annonserar vi efter en eller flera arkeologer för extraanställning under fältsäsongen 2011. Erfarenhet av utredningar och inventeringar är extra meriterande! Läs mer här.

Öppet hus på fogden på lördag: tema Ockelbo!

2011-04-03T23:35:00.000-07:00

På lördag har vi tema "Vi gillar Ockelbo" här på Fogden på Brynäs. För det gör vi ju! Vi arkeologer har plockat ut Ockelbo-fynd från magasinet som man kan kika på. Naturligtvis kommer det att finnas en massa andra grejer att se och lyssna på också. Mer om det på hemsidan! http://xlm.se/events.asp?MenuID=877&EventId=509.

Museernas vårmöte med temat "Vända perspektiv"

2011-04-01T01:07:00.000-07:00

Kulturministern delar ut priset till Årets museum: Flygplansmuseet.

Johanna Koljonen var moderator på vårmötet.

I dagarna två har alla museer i Sverige träffats på Museernas vårmöte, anordnat av Riksförbundet Sveriges Museer. Årets tema handlar om besökarinflytande och digitaliseringens möjligheter.

Under seminariet "Lokala och globala perspektiv" lyfte överintendenten för Statens museer för Världskultur, Sanne Houby-Nielsen, fram vikten av långa perspekiv för en ökad förståelse och kunskap om människor. Hon menar att det historiska perspektivet är helt nödvändigt för tolerans, demokrati och ett öppet samhälle. Under samma seminarium fick vi flera exempel på givande samarbeten med andra länder. Det känns extra roligt att länsmuseet precis påbörjat det internationella samarbetsprojektet Cultural Identity som vi tidigare skrivit om här.

Många talare återkom till att museibesökare och brukare av kulturarvet kan ge så mycket till museerna. Ett exempel på det är museets och Föreningen Kråknäsjärnets projekt "Kråknäsjärnet - rekonstruktion och kunskapsuppbyggnad" där vi tillsammans ordnade forskningsträffar, föredrag och en utställning, som vi skrivit om här flera gånger tidigare.

Museet vill gärna höra mer om vad ni bloggläsare har för önskemål inom arkeologin. Vill ni ha fler seminarier på museet eller ute i länet? Vad vill ni läsa om på bloggen? Andra idéer?

Vill du också se och höra vad 450 museianställda tog del av på vårmötet? TV-inspelningar finns här.

Seminarieprogrammet är lagt!

2011-03-30T01:47:00.001-07:00

Nu vet vi vilka som kommer att föreläsa om olika typer av förhistoriska båtar under höstens arkeologiseminarium:

Per Ramqvist, professor.

Li Winter, doktorand.

Christer Westerdahl, fil.dr.

Gunilla Larsson, fil.dr.

Jens Lindström, Statens Maritima Museer.

Lotta Mejsholm, fil.dr.

...samt vår egen eminente marine antikvarie, Bo Ulfhielm.

Således en väldigt kunnig och erfaren skara. Detta borgar för en mycket intressant och spännande dag! Välkomna den 22 november. Håll utkik efter vårt utskick!

/KE.

Stor tång med holkar!

2011-03-29T04:43:00.000-07:00

Nyss kom en farbror från Torsåkers socken och visade en jättestor holk som han hittat. Den är 68 cm lång och jättetung. Den har holkar i "hålländan" som man haft träskaft i. Själva gripytorna är räfflade, för att ge ett bättre grepp. Den har utan större tvekan använts inom järnhanteringen, och man har haft träskaft för att kunna stå på ett längre avstånd från en het härd. Men vad mer exakt har den använts till? Om någon har sett en sådan här tång förut, och vet vad man hållit fast med den, så hör gärna av er!

Länk till Mittens rike

2011-03-29T01:55:00.000-07:00

Vi har fått mail från en tjej som jobbar med hemsidan www.mittensrike.se. Det är en hemsida om Kina för svenskar. De vill gärna att vi länkar till den från bloggen. Klart vi kan göra det! Här är länken: http://wwww.mittensrike.se/shaanxi/xian/terrakottaarmen/.

Nytt om runristningar i Högs kyrka!

2011-03-17T01:02:00.000-07:00

Det finns få spår av medeltida runor i Norrland. Men det finns runristningar på takvirket till Högs kyrka. Någon har skrivit FOTARK på takstolarna. Daniel Olsson, en av våra eminenta byggnadsantikvarier, har varit i kontakt med runforskaren Magnus Källström om runorna i Hög, och Källström kan nu slå fast att det verkligen rör sig om medeltida ristningar. Det ser han på formen på runorna "o" och "r". Han påpekar också att de hål som gjort för sammanfogningen av virket går rakt igenom ristningen, vilket tyder på att ristningen skulle vara gjord före sammanfogningen. Han berättar att de runor som ristats här består av första ätten i den sextontypiga runraden. Är detta inte superspännande, så säg?

De här fotografierna tillhör Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Här syns också den fina sprättäljningen. Det är en medeltida huggmetod som ger en jämn och typisk fiskbensmönstrad yta.

KE/IB

En brädhög får liv!

2011-03-16T01:55:00.000-07:00

Länsmuseet har tillsammans med dykarklubben Gävlegrodorna och Totrakastalens intresseförening dokumenterat ett skeppsvrak i Simpviken, norr om Axmar by.

Trots att fartyget är kraftigt nedbrutet går det att få en bra bild av hur det seglande skeppet såg ut genom de mätningar och naturvetenskapliga analyser som gjorts.

Nu är rapporten klar och finns att beställa från Länsmuseet. Den kommer också att kunna laddas ned som PDF inom kort.

Rapporten om fyrbyggda grävningen klar!

2011-03-07T23:53:00.000-08:00

Nu är den klar på riktigt, rapporten om vår grävning av en fyrbyggd gård i Bondarv, Järvsö. För frågor eller beställning av rapporten, kontakta Katarina Eriksson på tel. 026-655618 eller på katarina.eriksson@xlm.se.

Arkeologiseminarium i höst

2011-03-07T01:15:00.000-08:00

Vi har nu spikat datum för höstens arkeologiseminarium. Det går av stapeln den 22 november, en tisdag. Årets tema är "Förhistoriska färder på vatten". Vi kommer att avhandla förhistoriska båtar från olika perioder, bland annat Fiskebybåten från Hudiksvall, en stor stockbåt som daterats till yngre bronsålder och är gjord för innanhavstrafik.
Boka in det!

JÄRNRIKET PÅ FACEBOOK!

2011-03-07T00:31:00.000-08:00

Vår projektledare för Järnriket Gästrikland, Joel, vill hälsa till alla att Järnriket nu finns på Facebook. Gå in och kolla! Gå in och gilla!

www.facebook.com/#!/Jarnriket

Vill du jobba på länsmuseet

2011-03-02T22:55:00.000-08:00

Länsmuseet söker en eller flera arkeolger.
Uppgifter om ansökan finns på vår hemsida.
www.lansmuseetgavleborg.se

Sajt om platser för alla!

2011-02-28T23:14:00.000-08:00

Har du information om en plats, gård, ett hus, eller en väg? Då kan du lägga in den tillsammans med bilder och annat på Riksantikvarieämbetets nya community http://www.platsr.se/. Kolla in den! Det är redan en hel del platser inlagda i länet, av släktforskare, historieintresserade och andra!

Om upphandlingar

2011-02-28T04:27:00.001-08:00

Just nu diskuterar Uppdragsarkeologisverige den nya lagen om offentlig upphandling. Många har kommenterat den i bloggar och i andra forum. Vi känner oss inte mogna att yttra oss om den, men i Nättidningen Svensk Historia har följande inlägg gjorts. Följ länken.

www.svenskhistoria.se/debatt.aspx?newsid=3134

Vernissagebilder

2011-02-28T04:14:00.001-08:00

Vi invigde vår utställning om undersökningen av den fyrbyggda gården i Järvsö på Bergsjö bibliotek i onsdags. Det var en hejdundrande tillställning med både cider och salta pinnar. Bibliotekschefen klippte band, ett fornlämningsband som vi hade spänt upp framför skärmarna och montern. Det var väl kanske inte så att det stod horder av människor och hängde på dörren direkt, men det blev trevligt ändå. Bland annat träffade vi ordföranden i Hassela medeltidsförening. Och ett stort tack till bibliotekarierna som fick oss att känna oss så välkomna!Ni som bor i trakten kring Bergsjö, passa på att se utställningen nu innan den går vidare till Ljusdal den 17 april.

Artikel om vernissage på Bergsjö bibliotek

2011-02-28T04:08:00.001-08:00

Här kan ni läsa om vår vernissage på Bergsjö bibliotek i onsdags. Nordanstigs kommun var projektägare till Hälsinglands medeltid, inom vilket vi grävde den fyrbyggda gården i Järvsö (invecklat eller?).Vi lägger ut bilder därifrån snart.

www.st.nu/start/1.2795279-utgravning-av-medeltidsgard-visas

Artikel om stockbåtarna från Bjuråker i HT

2011-02-24T04:18:00.001-08:00

Här kan ni läsa artikeln om stockbåtarna från Långmyrsjön i Bjuråker!

www.helahalsingland.se/hudiksvall/bjuraker/1.2781500-hotad-sjo-gomde-medeltida-batar?articleRenderMode=image&image=bigTop

Kickoff-möte och launch seminar

2011-02-24T02:40:00.000-08:00

På Kickoffmötet torsdagen den 17 februari fick vi för första gången träffa våra partners i Cult Identity-projektet. Projektledaren och ansvariga är Lead Partner, Riga Planning Region. Övriga partners är regionerna Vidzeme, Kurzeme och Zemgale i Lettland samt Estland. Vi gick igenom alla snåriga regler och bestämmelser och vi fick också titta på den nya fina projektloggan. Den symboliserar kulthuset och solen, eftersom en röd tråd i projektet är just sommarsolståndet. Se bara den stolte landsantikvarien framför loggan!

På fredagen var det något som kallades "launch seminar" på Hotel Avalon i Riga då projektet skulle presenteras för turistfolk, forskare och andra. Vi skulle berätta om vårt projekt på engelska. Vi var rejält nervösa. men på något sätt kom vi igenom det och det verkade som om de begrep vad vi sade. När vi kom hem var vi rätt trötta efter att ha pratat engelska och lärt oss en massa EU-regler i två hela dagar!

Kickoff-möte i Riga, Lettland

2011-02-24T02:20:00.001-08:00

Landsantikvarie Peder samt arkeologerna Inga och Katarina har varit i Riga på Kickoff-möte för det nya EU-projektet Cult Identity som vi skall börja jobba med nu. Riga var en vacker stad med många gamla fina hus. Jugendbebyggelsen finns visst med på världsarvslistan, vilket är lätt att förstå. Riga var också väldigt kallt! Nästa gång skall vi på möte i Estland, i maj, då är det förhoppningsvis litet varmare.

Om stockbåtar i P3 i dag?

2011-02-24T00:54:00.000-08:00

Det finns en möjlighet att Lotta Bromée kommer att ringa vår arkeolog Bo Ulfhielm i dag vid tiotiden och intervjua honom om de nya medeltida dateringarna av stockbåtar Bjuråker. Lyssna!

Tre stockbåtar från medeltiden!

2011-02-24T00:39:00.000-08:00

Länsmuseet Gävleborg har tagit prover och låtit kol-14 datera tre stockbåtar som alla påträffats i Långmyrsjön, Bjuråkers socken. Två av båtarna förvaras på hembygdsgården i Bjuråker och en är i privat ägo. Analyserna bekostades av AB Tyko Fredin.

Resultaten visar att alla tre båtarna använts under medeltiden; den äldsta omkring år 1100, nästa kring sekelskiftet 1400 och den yngsta under slutet av 1400-talet.
Långmyrsjön är en skogssjö som ligger några kilometer från odlingsbygderna kring Svågadalen och Dellen. Båtarna visar på en lång kontinuitet i användandet av sjön, och ger en inblick i hur medeltidens hälsingar utnyttjat landskapets resurser. I Långmyrsjön har man sannolikt bedrivit fiske och våtmarksslåtter.

Det finns inte många samfärdsmedel eller bruksföremål av trä bevarade från Hälsinglands medeltid och de tre träbåtarna har potential att ge ny kunskap om träbearbetningsteknik och formspråk under perioden.

Vernissage i Bergsjö i dag!

2011-02-22T23:40:00.000-08:00

Välkommen till vernissage i Bergsjö

Onsdag 23 februari kl 12

Jakten på de kringbyggda gårdarnas ursprung

En vandringsutställning Bergsjö bibliotek Invigning kl 12. Utställningen visas av länsmuseets arkeologer Inga Blennå och Katarina Eriksson. Länsmuseet Gävleborg undersökte sommaren 2010 en del av en lämning efter en kringbyggd, eller fyrbyggd, gård i Järvsö. Denna gårdstyp fanns över hela Norrland och var troligen som mest utbredd under 1600- och 1700-talen, men ingen vet hur det började eller varför. Troligen har de tillkommit under medeltiden. Undersökningen visade att jakten på gårdstypens rötter är svårare än man tror. De fyrbyggda gårdarna gäckar oss oavbrutet. Undersökningen utfördes i samarbete med projektet Hälsinglands Medeltid vilket drivs av Nordanstigs kommun. I denna utställning visas ett antal föremål, foton och texter. Utställningen är producerad av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Projekt Hälsinglands Medeltid. Utställningsperiod: 23 februari – 8 april 2011.Plats: Bergsjö bibliotek (Öppet: må–to 11–15, 17.30–19.30, fr 11–13)

www.lansmuseetgavleborg.se
Öppet: Ti, to, fr 10–16. On 10–20. Lö, sö 12–16. Fri entré.
Tel: 026-65 56 00 E-post: lansmuseetgavleborg@xlm.se
Museet: Södra Strandgatan 20, GävleFogden: Styrmansgatan 4, GävlePostadress: Box 746, 801 28 Gävle

Arkeologisk kulturlunch i morgon!

2011-02-21T06:19:00.000-08:00

Missa inte kulturlunchen om jakten på de fyrbyggda gårdarnas historia i morgon tisdag! Inga och Katarina berättar om grävningen på lämningen Anders-Ols i Järvsö, och varför det blev som det blev...

Välkomna!

http://lansmuseetgavleborg.se/events.asp?MenuID=877&EventID=499

Kickoff-möte i Riga

2011-02-14T23:16:00.000-08:00

Vi har så smått börjat jobba med projektet kring kyrk- och kultplatsen i Hög. Torsdag-fredag är det kickoff-möte och något som kallas "launch seminar" i Riga, Lettland. I morgon åker Katarina, Inga och landsantikvarien (storchefen) Peder dit. Vi hoppas kunna berätta en hel del roliga saker om Riga sedan. Men just nu är det visst lika kallt som här. Brrrrrr!!!

Radio!

2011-02-14T23:10:00.000-08:00

Nu på torsdag den 17:e februari kan ni höra Maria Björck berätta om vårt arkeologiska magasin i Radio Gävleborg kl. 09.30-10.00. Missa inte det!

Fina fynd från stenåldern i Jättendal

2011-02-10T04:29:00.000-08:00

I vårt magasin finns det fina fynd från en stenåldersboplats i Jättendal. Boplatsen, RAÄ 127, undersöktes i mitten av 1990-talet av Umeå universitet inom ett projekt som kallades Yngre stenålder i södra Norrlands kustland.

Boplatsen ligger i söderläge vid en brant sluttning i kanten på Håckstatjärnen, ca 50 meter över havet. Under stenåldern låg boplatsen vid ett sund mellan fastlandet och en stor ö. Totalt undersöktes över 190 kvadratmeter och ett rikt fyndmaterial hittades. Bland annat hittades stenredskap av skiffer, som pil- och spjutspetsar, knivar, hängbryne och ett v-format redskap. Det v-formade redskapet är svårtolkat men eggen visar att det haft en skärande funktion. Andra föremål som hittades är exempelvis delar till skafthålsyxor, mejslar, brynen, skrapor, delar av benredskap, fragment av flinta och bärnsten.

Bland fynden finns också delar av rostade hasselnötsskal, tuggad kåda och spår efter bostadskonstruktioner, som stolphål, golvplan och en härd. De brända ben som tillvaratogs har visat sig komma från däggdjur, fåglel och fisk. Merparten av benen var från säl. Den keramik som fanns på boplatsen var ornerad med kamstämpelintryck och gropar.

Den som vill veta mera om boplatsen och undersökningarna kan läsa Lena Holms bok Stenålderskust i norr. Bosättning, försörjning och kontakter i södra Norrland.

Ett nytt projekt om kultplatser!

2011-02-03T00:00:00.000-08:00

Det kom ett skrynkligt papper i e-posten. Där kunde man läsa att det skulle dras igång ett EU-projekt om urgamla kultplatser kring Östersjön. Ville man vara med kunde man skicka in en projektidé. Vi hade länge pratat om att det vore intressant att forska litet mer kring den centrala delen av Högs socken, kyrkan, storhögarna och runstenarna.

Området var en kultplats under vikingatiden. Kyrkan byggdes på den gamla kultplatsen. Storhögarna från de första århundradena efter Kristi födelse är unika i sitt slag i Hälsingland. Takvirke i kyrkan är daterat till år 1191-1192. Kyrkan kan vara den äldsta i Hälsingland.

Nu har projektet startat. Vi kommer förhoppningsvis att gräva vid kyrkan i Hög, och dessutom en hel del i arkiv. Nästa steg blir att ta med all den nya informationen i en kulturturistisk satsning, med skyltar, massiv marknadsföring och en turistrutt kring Östersjön.

Vi kommer att förhoppningsvis att samarbeta med sju projektpartners från Östersjöländerna, men också med Hälsinglands museum, Hudiksvalls kommun och ett antal experter på Hälsingland och på gamla kultplatser.

Följ vår resa mot nya rön kring Hälsinglands vikingatid och mot en spännande turistled med massor av roliga platser att besöka, här på bloggen och på http://www.lansmuseetgavleborg.se/!

Ett märkligt benfynd från Segersta, Hälsingland

2011-02-02T23:37:00.000-08:00

Det här benet och det tillhörande ostronskalet finns i våra samlingar. Det är ett ganska svårförståeligt fynd. Det hittades av John Lindström i Landafors, Segersta, i början av 1930-talet. Det låg i en fiskarkoja vid Bosjön i samma socken. Det blev liggande i 60 år, men sedan tog journalisten Gunilla Skoog det till en benexpert (osteolog) på Historiska museet i Stockholm.

Det kunde konstateras att det är ett människoben, ett vänstersidigt skenben från en vuxen person. Ingen vet varifrån benet kommer från början. Ingen vet heller av vem eller varför ristningarna på benet gjorts. Tolv djupa skåror är inristade på benets baksida. Ett snöre som sitter fatsbundet vid benet har ostronskal i sin ände.

Både benet och ostronskalet har spår av nötning vilket visar att ostronskalet använts för att skrapa över benets räfflor. Det har antagits att detta har gjorts för att framkalla ljud (musik). Det finns arkeologiska spår från svensk stenålder på Gotland där betar av svin använts för att framkalla skrapljud.

Det är tänkbart att benet är något slags sjömanssouvenir, något som en svensk sjöman tagit med sig hem till Hälsingland från ett fjärran land. Kanske någonstans i Söderhavet.

Frågorna är många.
Hur gammalt är benet? Kan det möjligtvis komma från en ännu ej påträffad stenåldersboplats vid Bosjön?
Vem har ristat i det och varför?
Vad har ostronskalet för funktion? Har det varit utbytt, eller har det suttit där hela tiden?

Det är ett mycket märkligt och spännande fynd. Får vi någonsin veta mer om det? Man kan bara hoppas.

Vill du veta mer om de kringbyggda gårdarnas historia?

2011-01-11T04:33:00.000-08:00

Då kan du komma till en kulturlunch på länsmuseet tisdag 22/2 eller titta på utställningen som tagits fram utifrån de arkeologiska resultaten från undersökingen i Bondarv som vi tidigare skrivit om här. Utställningen invigs i Bergsjö Bibliotek onsdag 23/2 och vandrar vidare till Ljusdalsbygdens museum där den öppnas torsdag 14/4. Läs mer om länsmuseets programaktiviteter i vårprogrammet , bl.a kan du komma till öppet i hus i våra magasin på tema Ockelbo lördag 9/4. Hoppas vi ses!

Terrakottaarmén på Östasiatiska

2010-12-17T06:21:00.000-08:00

I går var och tittade på Terrakottaarmén. En magisk upplevelse. Bilderna får tala för sig själva, tycker vi.

En produktiv dag i huvudstaden

2010-12-16T00:04:00.000-08:00

Alla arkeologerna är i detta nu på väg till Stockholm med tåg. Vi jobbar med ett handlingsprogram och råmanus till detta skall vi diskutera med Riksantikvarieämbetet i dag. Vi skall även försöka hinná med att se terrakottaarmén på Östasiatiska. Det kommer att bli en upplevelse!

Lyssna på inslaget om fyrbyggda gårdar!

2010-12-09T07:25:00.001-08:00

Här är länken till inslaget om de fyrbyggda gårdarna och dess ursprung:

http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=60

Radio Gävleborg halv tio i dag!

2010-12-08T23:46:00.000-08:00

Lyssna på utläggningarna om de fyrkantsbyggda gårdarnas arkeologi halv tio i Radio Gävleborg! Det kommer att handla både om de fyrbyggda gårdarna (den nordsvenska gårdstypen) och hur länsmuseet försöker hitta ursprunget till detta sätt att bygga.

Olof Sundqvist om julen i TV4

2010-12-08T23:41:00.000-08:00

Religionshistorikern Olof Sundqvist blev intervjuad av TV4 i vårt stora magasin (vår enorma skattkammare) härom dagen. Han berättade om julens ursprung och traditioner. Vår kollega Ann-Marie på samlingar hade plockat fram en massa föremål som funnits på julbordet i det gamla bondesamhället. Intervjun kommer att delas upp och sändas som kortare julkarameller före jul. Håll utkik!

Äntligen!

2010-12-08T00:12:00.000-08:00

Vi fick ett mail med den här bilden från Leif, som är arkeolog, skruvar med motorcyklar och hjälper oss med olika uppdrag och inventeringar emellanåt när vi behöver det. Han skriver: -Lagom till jul hittade jag det vi arkeologer alltid letar efter! Och var hittade han det? I Nordanstigs kommun så klart. Var annars?

Vår guru i Gävleborg

2010-12-06T23:56:00.000-08:00

Länsmuseet grundades 1940 med hjälp av en donation från redarfamiljen Rettig och kallades då Gävle Museum. Philibert Humbla blev chef. Han var en renässansmänniska och allkonstnär: arkeolog, etnolog, kulturstrateg och konstvetare. Han grävde några gravar runt om i länet: på Mössön i Njutånger, i Lund i Valbo, i Södra Åbyggeby i Hille. Han grävde också exempelvis fram ett spännande fynd av en bunt med jaktpilspetsar från järnåldern i Los. Hans fru användes som chaufför när Philibert skulle ut på sina viktiga förrättningar. Philibert rökte gärna cigarr, och pipa, vilket syns på tavlan som hänger i sammanträdesrummet på museet. Professor Rahmqvist i Umeå skall datera benen från Mössön i ett projekt kring kuströsen som han jobbar med, och därför har vi lånat in benen som Philibert hittade i graven från Historiska Museet. Benen anlände, instoppade i en vacker cigarrask med etikett i rött, svart och guld. Philibert Humblas cigarrask! Det var väl det lämpligaste han hade att lägga benen i där ute på Mössön. Vi skall fråga Historiska om vi inte får behålla asken och ställa ut den i vår nya arkeologiska utställning. Den är ett unikt fynd i sig.

Operahus av pepparkaksdeg och marsipan

2010-12-06T05:04:00.001-08:00

Om ni inte har varit och titta på pepparkakshuset på länsmuseet, så gör det, det är värt en extra promenad. Bilderna visar bara en bråkdel av denna fantastiska byggnad.

Julkortsutmaning

2010-12-02T01:26:00.001-08:00

Byggnadsantikvarierna har intet ont anande utmanat oss när det gäller att ta det bästa julkortet. Låt dem försöka. Vi kommer i alla fall att vinna. Vi har ju tränat flera år. Se här 2007 och 2008 års upplagor.

Vad vill ni se i den arkeologiska utställningen?

2010-12-02T01:20:00.000-08:00

Vi ligger i startgroparna för att bygga om vår arkeologiska utställning. Vi har en del ideer, men det skulle vara roligt att få in förslag från er vad ni skull vilja att vi visade. Kom gärna med förslag! Ämnen, perioder, föremål, alla tips är av intresse.

Om vår stenåldersdatering i Dagbladet

2010-12-02T01:14:00.000-08:00

I dag har Gefle Dagblad skrivit om den roliga stenåldersdateringen från Torsåker. Gå gärna in och titta på det!

http://gd.se/nyheter/hofors/1.2544894-torsakersbor-fanns-redan-for-4000-ar-sedan

Välkommen till årets julmarknad!

2010-12-01T23:19:00.000-08:00

Välkommen till Årets Julmarknad!

Söndagen den 5 december kl 12-16
Hembygdsföreningarnas traditionella julmarknad • Designmarknaden Edge • Julgransförsäljning • Träffa tomten • Köp Årets Julklapp • Julmusik • Julpyssel för barnen i ateljén • Kaffe & Doppkaka • Pepparkakshus i stor Scala • Medarr: Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund Plats: Länsmuseet Gävleborg, Södra Strandgatan 20 Gävle

Nydaterat slaggvarp vid Brunnsheden

2010-11-30T23:42:00.000-08:00

Vi har ett projekt där vi skall datera tolv slaggvarp (skräphögar efter järnframställning) i Gästrikland med hjälp av pengar från Gästriklandsfonden (tack!). Tyvärr hann vi inte ta alla kolprover innan snön kom, så vi får nog komplettera med några till våren. Först ut är i alla fall ett ännu oregistrerat varp vid Brunnsheden i Hedesunda, vilket daterats till 500-talet e.Kr. Dateringen ligger med 95 % sannolikhet i perioden 430-620 e.Kr. Vi har funderat en del på de bågformade varpen. Varför är de bågformade? Hur gamla är de? Varför finns de bara på en handfull platser i Gävleborg, Dalarna och Västmanland? Vilka var människorna som gjorde det här järnet? Hur har ugnarna sett ut? Nu har vi något att utgå ifrån. Vi planerar också att datera ett bågformigt varp i Ockelbo för att få en jämförelse. Det gäller ju att försöka komma någonstans med Gästriklands järnhantering, denna historiskt sett ack så viktiga näring.

Föreläsning i Söderhamn

2010-11-30T06:18:00.000-08:00

Föreläsning av Ola George, arkeolog från Murberget i Härnösand, Länsmuseet Västernorrland. Ola berättar om undersökningarna av den medeltida fogdeborgen Styresholm, en systerborg till Faxeholm i Söderhamn.

Kom och lyssna till en spännande föreläsning!
Tid: torsdag 2 december klockan 19
Plats: Söderhamns stadsbiblioteks café
Välkomna!

Ännu en färsk datering från centrala Torsåker

2010-11-29T23:25:00.000-08:00

I samband med utredningen för vattenledningen i Torsåker i våras hittade vi även en härd. Ganska tunn och ytlig, det hade inte eldats där särskilt mycket och länge, men ändå. Den låg i åkern i byn Berg, ett litet stycke ovanför ån. Vi tog kol till datering, och svaret från Ångströmlabbet kom med posten i går. Dateringen ligger ungefär i 500-talet e.Kr. Det är samtida med exempelvis gravfältet i Västerhästbo och en daterad järnframställningsplats i Bäckebo i närheten av sjön Malmjärn. Människorna har bott och rört sig över hela socknen under denna tid. Ännu en liten pusselbit i det spännande och komplexa mönster som vi kallar Torsåkers sockens förhistoria.